I tulpanernas land #weekend in #amsterdam #tulips #tulpaner đ·đ (pĂ„/i Amsterdam)
Det har varit en himlans massa flĂ€ngande den sista tiden. Och tacka gudarna för det. Att ha vĂ€nner som Ă€r spridda i olika land och stĂ€der försvĂ„rar en hel del men att vi faktiskt kan samlas och trĂ€ffas nu och dĂ„ Ă€r obeskrivligt fantastiskt.Â
Det var sĂ„hĂ€r att Lena fyllde 30 Ă„r i april. Och Lykke fyllde 2 Ă„r. SĂ„ vi var bjudna pĂ„ 32 Ă„rs kalas. Det bĂ€sta! Bilderna uteblev till stor del, vi hade alltför trevligt. Som vanligt. MĂ„ste skĂ€rpa mig och börja dokumentera!Â
Lykke Ă€r pĂ„ riktigt den sötaste lilla tvÄÄringen jag mött. Kan inte beskriva skalan av gullig! Efter tĂ„rta, ballonger och massa presenter var det dags att Ă„ka till mormor och överlĂ„ta kvĂ€llen till trettioĂ„ringen. Sammanfattar det hela med att vi skĂ„lade in festen ca kl 17 lördag eftermiddag och skĂ„lade ut den ca kl 06 söndag morgon. Det hĂ€r Ă€r bara ett av bevisen pĂ„ att kvĂ€llen var lyckad. Efterfest med vĂ€gskylt. Lovely!Â

För en liten stund sen sĂ„ packade jag vĂ€skan och besökte Stockholm en helg. Det var alldeles för lĂ€nge sedan jag promenerade pĂ„ gatorna i den dĂ€r andra huvudstaden.Â


Jag inkvarterade mig hos Sandra och blev himla bortskĂ€md precis hela helgen. Fick eget sovrum och himla god mat som musslor, enchiladas och toast med skagenröra. NOM!Â

Det blev inte sĂ„ mycket bilder pĂ„ Johan, vi hade fullt upp med att prata och dricka upp ölen! Finare ung man Ă€n det hĂ€r finns inte, vĂ€rldsbĂ€st pĂ„ alla punkter.Â

Vi kÀnde oss för att vara lite som turister sÄ nÀr vi klev ut frÄn Ljunggrens och skulle vidare sÄ hoppade vi upp pÄ cykeltaxin som stod utanför. Vi tog oss dock inte till den tÀnkta slutstationen pÄ första försöket, ett pitstopp Àr alltid pÄ sin plats tyckte ju vi. Kanske inte sÄhÀr i efterhand eftersom vi fick köa sÄÄ himla lÀnge, men just dÄ var det den bÀsta idén nÄgonsin!
NĂ€r vi stod i den dĂ€r lĂ„nga kön och frös lite sĂ„ var jag Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt nöjd. Jag har nĂ„gra av de finaste vĂ€nnerna som finns och att vi fick chansen att lĂ€ra kĂ€nna varandra nĂ€r vi fortfarande var smĂ„ och uppkĂ€ftiga kommer jag alltid vara glad och lycklig för.Â

Lite suddig och sÄdÀr men hur gulliga Àr dom inte?!
Alla mĂ€nniskor borde ha en katt i sitt liv. Kan inte tĂ€nka mig en mysigare kompis. SlĂ„r hundar och hamstrar tusen gĂ„nger om sĂ„ man nĂ€stan snubblar nĂ€r man tĂ€nker pĂ„ det.Â
Jag har ju inte riktigt nĂ€mnt att jag fĂ„tt ett nytt jobb. Men jovisst, sĂ„ Ă€r det. Förra torsdagen promenerade jag in pĂ„ DDB i Oslo med ett leende pĂ„ lĂ€pparna och var superspĂ€nd över att Ă€ntligen fĂ„ trĂ€ffa alla nya arbetskollegor.  Jag ska dela min tid mellan att vara Community Manager (pyssla med sociala medier) och att vara prosjektleder. Norsk prosjektleder skulle man ju kunna tro rĂ€tt och slĂ€tt Ă€r som en svenskt projektledare. Men hĂ€r i Norge sĂ„ Ă€r det mer en produktionsledare. Och en svensk projektledare heter i Norge istĂ€llet konsulent eller rĂ„dgivare. SĂ„. DĂ„ har vi rett ut det.Â

Jag har ju inte hunnit vara hĂ€r sĂ„ lĂ€nge men har haft nĂ„gra fantastiska första dagar och kĂ€nner i magen att det hĂ€r kommer bli himla bra. Det Ă€r ju inte heller fy skam att jag tajmade in första dagen med en grillfest. Det var lite kyligt ute men vi trotsade de mindre varma graderna och satte oss i solen pĂ„ terassen. Inte helt fy skam.Â

Nom! För en gÄngs skull hittade jag norsk potatis som var riktigt god, synd att jag inte la namnet pÄ minnet! Fisk Àr verkligen inte min starka sida men det hÀr lyckades jag riktigt bra med. MÄste nÀstan klappa mig sjÀlv pÄ axeln nÄgra gÄnger och le lite fÄnigt.
MĂ€tt och belĂ„ten sĂ„ Ă€r det dags att krypa upp i soffan och inta position “pretty little liars”. Just mĂ„ndagar har jag sĂ„ himla svĂ„rt att aktivera mig pĂ„ kvĂ€llarna, och sĂ„ fĂ„r det bara vara.
Nu Ă€r vi Ă€ntligen klara med flytten. Gamla lĂ€genheten Ă€r stĂ€dat och nycklarna Ă€r överlĂ€mnade. Pjuh. VĂ„r stora matta Ă€r Ă€ntligen inlĂ€mnad pĂ„ tvĂ€tt och sakta men sĂ€kert börjar vĂ„rt nya hem att bli ett hem.Â
Vi har fortfarande en flyttkartong som soffbord, inga garderobsdörrar eller bokhylla. Men allt tar sin tid och idag Ă€r första riktigt lediga dagen pĂ„ lĂ€nge sĂ„ idag skruvar jag max upp en krok. Om ens det.Â
Vi var pĂ„ Lenas 30-Ă„rs fest i helgen, den sitter nĂ€stan i kroppen fortfarande. Nej kanske inte riktigt men jöss vilken hĂ€rlig kvĂ€ll. Man vet att det har varit en fantastisk kvĂ€ll nĂ€r man sitter pĂ„ verandan kl 6 en söndagmorgon och ser solen gĂ„ upp bakom hustaken. Underbart.Â
Imorgon kliver jag in genom dörrarna pĂ„ nytt jobb. Maj kommer bli en spĂ€nnande mĂ„nad.Â
See Jane -Â
Hittade den hĂ€r (ursprungligen hos Annika) fina filmen som handlar om hur tjejer framstĂ€lls i barnens kanaler. Att det blir sĂ„ himla skevt att man som liten flicka ska sitta och kolla pĂ„ en majoritet av tecknade tjejer som Ă€r sĂ„ otroligt stereotypa.Â
Med andra ord - det borde finnas fler Pippi LĂ„ngstrumps.Â
Senaste veckan instagramfeeden.Â
1. Lille Pus har kommit sig bra tillrĂ€tta i nya lĂ€genheten och Ă€lskar sin nya plats i fönstret dĂ€r han kan spana pĂ„ krĂ„kor och sopbilar.Â
2. Det perfektaste (jag vet att det inte Àr ett ord.) Àgget nÄgonsin. NOM!
3. Lille Pus hjĂ€lper Fredde att skruva skateboard inför resan till Barcelona. MĂ„ste ju kolla sĂ„ hussen gör rĂ€tt.Â
4. En bild som skulle upp pÄ instagram men sÄ krÄnglade allt. Ensamlunch pÄ kontoret i form av den godaste focaccian i hela Oslo. NOM igen!

I fredags var det Ă€ntligen dags att gĂ„ ut och Ă€ta middag och dricka nĂ„gra öl med Kim och Halvor. Det Ă€r mina fantastiska kollegor jag hade nĂ€r jag jobbade pĂ„ dagis första halvĂ„ret efter examen frĂ„n Berghs. Vi Ă„t pizza pĂ„ Hells Kitchen, den pizzan Ă€r helt overkligt god, absolut ett stĂ€lle att besöka om man Ă€r i Oslo. Jag Ă„t sĂ„klart en med parmaskinka, parmesan och ruccola, nom! Jag fick ocksĂ„ finaste presenten, en superfin bild pĂ„ hela gĂ€nget nĂ€r dom var pĂ„ utflykt! AlltsĂ„, jag saknar verkligen den tiden. Att jobba pĂ„ dagis Ă€r inget jag vill göra pĂ„ heltid i framtiden men den tiden jag spenderade med dom hĂ€r finingarna skulle jag aldrig byta bort!Â
Dessutom fick jag tvĂ„ himla fina vĂ€nner för livet!Â
Jag har ju för sjutton gubbar varit i London, och tog faktiskt en hel drös med bilder. Eller ja, en hel var kanske att ta i men en halv. Eller liten drös. NĂ„ja. Det hĂ€r Ă€r nĂ„gra av bilderna som samlade sig i mobilen.Â
Hotellrummet, sĂ„klart. HĂ€r sov vi som smĂ„ grisar, bestĂ€llde pizza via roomservice, kollade pĂ„ dĂ„liga sĂ„por innan vi somnade och drack baileys till frukost.Â


Vi Ă„t frukost pĂ„ ett otroligt populĂ€rt och sĂ„ntdĂ€ringa “hippt” stĂ€lle. The breakfast club. HĂ€r fick vi stĂ„ i kö, i kylan ska tillĂ€ggas, i sisĂ„dĂ€r ca 45 minuter innan vi fick oss ett bord. Kan inte annat Ă€n att sĂ€ga att det faktiskt var himla vĂ€rt det. Deras Egg Benedict var TO DIE FOR. HĂ€r satt det ljusslingor med lampor i olika fĂ€rger pĂ„ vĂ€ggarna tillsammans med gamla skrotiga skyltar med fina meddelanden.Â

En kvÀll mÄlade jag och Emelie lÀpparna och begav oss österut dÀr vi mötte upp mina gamla kompisar frÄn Berghs, Ludde och Martin. TyvÀrr fick vi bara megasuddiga bilder nÀr vi försökte oss pÄ gruppfoton! Dom hade bokat bord pÄ BBB som lÄg i nÀrheten av Shoreditch High Street och sen gick vi vidare ut och drack massa drinkar, hamnade pÄ en bar pÄ 39e vÄningen och blickade ut över London och ja, hade det sÄ fantastiskt kul!


HĂ€r Ă€r en annan frukost, allt vi Ă„t var sĂ„ himla gott under hela resan! HĂ€r var allt ekologisk och man kunde handla med sig mĂŒsli, sylter och honung och massa massa mer pĂ„ vĂ€gen hem.Â

Vi var ocksĂ„ i Notting Hill (sĂ„klart). Kollade pĂ„ alla fina hus, lĂ„tsades att vi bodde dĂ€r och trĂ€ngdes med folk pĂ„ Portobello Market innan vi tog bussen tillbaka mot stan.Â

Sista dagen mötte vi upp Martin och Ludde igen, hĂ€r promenerar vi in pĂ„ Carnaby Street för att ta oss en sista kaffe i London och bara prata strunt resten av dagen. Det var sĂ„ himla trist att sĂ€ga hej dĂ„ till dem nĂ€r det var dags att Ă„ka tillbaka till Oslo. En pĂ„sk i London med sĂ„ himla fina vĂ€nner Ă€r liksom inget som man vill ska ta slut.Â
Idag bjuder jag pĂ„ en gammal bild, den speglar egentligen mitt emotionella tillstĂ„nd vĂ€ldigt bra. Vi hĂ„ller pĂ„ att mĂ„la om vĂ„r nya lĂ€genhet och ibland vill jag mest bara kasta fĂ€rgburken över hela rummet, riva ner stegen och uttrycka all min aggression i ett vrĂ„l Ă la Ronja Rövardotter. Men sĂ„klart gör jag inte det. NĂ€r jag mĂ„lar utanför biter jag istĂ€llet hĂ„rt i lĂ€ppen, trasslar fram trasan ur byxfickan och torkar försiktigt bort det jag slabbat. Med ett lugn man skulle tro tillhörde en psykopat.Â
Samtidigt sĂ„ Ă€r jag sĂ„ överlycklig och rosig över att lĂ€genheten blir sĂ„ himla mycket finare, att vi ska flytta in i helgen, att solen skiner och att livet bara Ă€r allmĂ€nt fluffigt och fint (rosa moln principen).Â
Idag drar vi sista penseldragen, imorgon börjar vi flytta möbler och i helgen Ă€r det alltsĂ„ fullt kaos. HĂ€rligt!Â